Kolets kretslopp
Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer, dör och bryts ner, så förflyttar sig kolatomerna och blir till nya ämnen hela tiden. Alla kolatomer som finns i dag är de samma som alltid funnits på jorden. De ingår i ett stort kretslopp.

Solenergi, koldioxid, syre och vatten är de viktigaste ämnena i kolets kretslopp. Syre är ett grundämne med det kemiska tecknet O. Koldioxid är en molekyl som består av en kolatom och två syreatomer som sitter ihop. Den kemiska formeln för koldioxid är CO2.


Kolatom C           2 syreatomer O        Koldioxid CO2

I vår atmosfär har vi både syre och koldioxid. För att leva behöver människor och djur syre att andas och växter behöver koldioxid. Vatten är ett viktigt ämne för allt levande och har den kemiska formeln H2O. Kemiska tecknet H står för väte.

Fotosyntes och förbränning
Gröna växter använder solens energi för att omvandla koldioxid och vatten till energirika sockermolekyler som bygger upp växten. Vid omvandlingen bildas också syre som växten släpper ut i atmosfären och det är tur för oss annars skulle vi inte ha något syre att andas in. Växternas sätt att lagra solens energi kallas fotosyntesen.
Fotosyntesen: energi + koldioxid + vatten --> socker + syre
På kemispråk: energi + 6 CO2 + 6 H2O --> C6H12O6 + 6 O2


Växterna förbränner även energi för att driva sina celler, vilket kallas cellandning.
Människor och andra djur behöver också energi för att driva sina celler. Genom att äta växter får vi i oss deras lagrade energi som vi kan använda till vår cellandning. När sockermolekylerna förbränns i våra celler görs det med hjälp av det syre vi andas in och när vi tagit vara på energin så blir det vatten och koldioxid över. Koldioxiden andas vi ut, vilket gör att växterna hela tiden har tillgång till ny koldioxid och kan lagra mer energi.

Man kan säga att cellandning/förbränning är bakvänd fotosyntes.

Förbränning: socker + syre --> koldioxid + vatten + energi
På kemispråk: C6H12O6 + 6 O2 --> 6 CO2 + 6 H2O + energi

Även djuren blir förr eller senare föda åt andra djur och då överförs näring och energi återigen.


Nedbrytning
Växter och djur äts antingen upp eller förmultnar. När någonting förmultnar bryts det ner av bakterier. Bakterierna förbränner födan precis som människor och djur och då förvandlas kolatomerna som finns i det döda djuret eller växten till koldioxid som kommer tillbaka till atmosfären.


Fossila bränslen
Om växter och djur dör och hamnar på något ställe där bakterierna inte kommer åt dem, som till exempel på botten av sjöar och hav, kan de under miljontals år pressas samman av sten och sand och omvandlas till mycket energirik olja. Denna olja kallas för fossilt bränsle. Andra fossila bränslen är stenkol och naturgas. De fossila bränslena innehåller så mycket energi att de används som bränsle till bilar, uppvärmning av hus, elektricitet och allting annat som man behöver energi till. När fossila bränslen förbränns sker det enligt samma princip som då vi förbränner energi i våra celler. Det bildas koldioxid och vatten och energi frigörs. Eftersom fossila bränslen innehåller väldigt mycket energi som samlats i miljontals år så släpps det också ut oerhört mycket koldioxid i atmosfären, vilket inte är nyttigt för miljön. Tänk att det kol som legat och lagrats i miljontals år plötsligt förbränns och blir till koldioxid, då finns det mycket mer koldioxid i atmosfären än vad växterna hinner ta hand om. Mer om energi och vad som händer när det blir för mycket koldioxid i atmosfären kan ni läsa om i de andra faktaavsnitten.

Mer information hittar ni även under fliken länkar.